När allt kändes som mest hopplöst satte jag på den här låten. Den måste vara magisk för nu känns allting inte så himla mycket ändå. Skrivit klart min labrapport * håller tummarna nu* för sista komplettering. Det får fan räcka. Har en del annat som släpar efter mig med men det fixar jag.
Universitetet är inte alltid lätt. Det händer att jag inte hänger inte med. Känslan av förvirring tar över. Man tvivlar på sig själv. Men vad jag har märkt så hjälper det inte att kämpa emot den känslan. Det är bara att acceptera: jag fattar inte ett dugg, och det är ok!
Visst, man ska ju inte stanna i den punkten. Men för att må bra så får man sänka kraven litegrann ibland. Faktiskt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Yes? :)